HORREDS 1999
Tiden präglades av snabb teknisk utveckling och nya arbetssätt. När datorn tog plats på varje skrivbord förändrades beteenden – och Horreds behövde anpassa sig till olika behov.
NÄR PER-OLA JOHANSSON TOG ÖVER SOM VD FICK FÖRETAGET NYTT SYRE.
Horreds låg steget före. Elstativ slog igenom på bred front och Fri lanserades. En genomtänkt möbelserie som belönades med Utmärkt Svensk Form.
KUNDORDERSTYRT.
Horreds tog ett avgörande kliv in i framtiden när kundorderstyrd tillverkning infördes – ”make-to-order” i stället för att hålla stora lager. Det innebar att varje möbel byggdes efter beställning – en modell som krävde stor omställning. Men som lade grunden för den hållbara produktion vi har idag.
NYA DESIGNERSAMARBETEN ETABLERADES.
Samtidigt inleddes flera viktiga designsamarbeten. Fredrik Mattson, Lars Pettersson och Morgan Rudberg är några av de designers som bidrog med nya perspektiv och formidéer somsatte varumärket på den samtida designkartan.
UT I VÄRLDEN.
Tiden kring millennieskiftet blev också början på Horreds exportresa. Showrooms öppnades i Köpenhamn, Stockholm och Oslo – en symbol för hur Horreds nu hade blivit en internationell aktör, med svensk hantverkstradition som signum.
Per-Ola:
Ekvationen av design, kvalitet och värde – året var 1999 när Per-Ola Johansson, då 33 år gammal, tog över som VD. Och ett nytt kapitel i Horreds historia tog sin början.
Två år tidigare, 1997, stod företaget på sin höjdpunkt. Orderböckerna var fyllda, produktionen gick för högvarv och framtidstron var stark. Men när lågkonjunkturen slog till året därpå tappade Horreds flera miljoner i omsättning. Det blev en prövning – men också en vändpunkt. För 1999 reste sig företaget igen, starkare än någonsin.
VÄXA UPP – VÄXA IN.
Att växa upp i Horred innebar att leva nära både träet och människorna som förädlade det. För Per-Ola var det naturligt att kliva in i olika roller. Han lärde känna de klassiska möbelhandlarna ute i landet, förstod fabriken från insidan och bar med sig idéer om hur saker kunde göras annorlunda. När han klev upp på vd-posten var det med ett driv att utveckla – men också med en respekt för det som redan byggts. Fram till 2015 drev Per-Ola och hans syster Åsa Horreds tillsammans som delägare.
1999 blev året då allt gick spikrakt uppåt. ”Det gick som tåget. Vi var 85 anställda, omsatte nästan hundra miljoner. Det kändes som att allt var möjligt.” Men verkligheten skulle snart hinna ikapp.
GENOM KRISER.
Bara året efter kom Ericsson-krisen. Tiotusentals kontorsplatser runt om i Sverige slogs ut på kort tid. ”Plötsligt fanns det mängder av begagnade skrivbord på marknaden. Jag fick säga upp femtio personer. Det var en brutal start – men det formade oss. Vi lärde oss att hantera kriser och vi blev rustade för att överleva.”
2000-talet började skakigt men blev också startpunkten för en ny filosofi när Horreds lämnade lagerproduktion bakom sig och istället gick över till kundorderstyrd tillverkning. ”Två skåp beställda blev två skåp producerade – inte tvåhundra på lager. Det innebar en enorm omställning i fabriken, men det blev vårt sätt att jobba framåt.”
DESIGNSPRÅNG.
Det var också nu som designen tog nya språng med flera nya designsamarbeten med kända designers. Samtidigt höll Horreds egna konstruktörer på att utveckla det som blev företagets modulära, egna kollektion: VX. ”Kanske inte en ikon, men serien bar oss. Det blev stabiliteten. Utan den hade vi inte kunnat göra de andra, mer visionära produkterna.”
För Per-Ola blev 2000-talet en balansakt mellan affärsmannaskap och designambition. ”Man vill sälja här och nu – men man måste också tänka: fungerar den här möbeln om tio år? Kvalitet, design och värde måste hålla över tid.”
De första åren vid rodret blev därmed en resa genom både kris och kreativitet, där ledarskapet sattes på prov. Respekten behövde förtjänas, dag för dag. ”Min farfar var patriark, min far och farbror var respekterade som auktoriteter. Jag var 33. Respekten var inget jag kunde ärva, den fick jag arbeta mig till.”
